Georgie-boy väckte mig med färdig grötfrukost vid 7 för att sedan hetsa på oss andra att ta oss ut i backen vilket med facit på hand var jävligt bra. Vi hajkade ut lite längre idag utanför skidområdet och när vi plötsligt fick spåra i dm djup snö drog smilbanden upp till öronsnibbarna. Det är märkligt med nordamerikaner verkar vara lata av naturen. Så fort man går utanför skidområdet kan man prata skandinaviska med alla man träffar - bara norrmän och svenskar.

Efter en halvtimme kanske var vi framme i Montana bowl och gjorde skidorna färdiga. Men löjliga skrik (läs: alá nordamerikansk manér) tog vi oss ner mot skogen med pudret under skidorna. Lyckan vad total när snön sprutade upp i midjehöjd och vi närmade oss nirvana

Therese shreddar ospårad lössnö

Viktor flyger fram i pudret

Författaren spanar in en linje (fegar?)...

...och laddar på!

Senare hittade jag även ett ned fallet träd att hoppa på.

Överlyckliga och med rus av adrenalin i kroppen tog vi oss sen en välförtjänt lunch nere på lodgen och vägen upp i backen igen blev Viktor uppraggad av en norrbagge som sedan följde med oss upp i gondolen mot toppen. Efter diverse glappande med käften visade det sig att norrbaggen hette Philip, jobbade på någon shippingfirma och hade varit på jobb i Vancouver. Hans hemma adress var dock London varpå Georg (som spenderar vardagarna med att spruta champange som en sann stockholmsbratt på Londons innehak) spetsar öronen. Jadajadajada och två minuter senare visar det sig att Philip mycket väl vet vem Georgs tjej Anja är (ursäkta om jag uppfattat det fel, Coors Light får en att höra lite dåligt, och minnas...) som är norska och också bor i London. Dessutom kläcker han ur sig att han tror att han träffat Georg tidigare på någon fest - vad säger man, världen är fan i mig bra liten ibland alltså. Denna norrbagge hakar sedan på oss när vi ska köra en favorit i repris och vi får en väldigt trevlig tur ut.

Philip in action! En jävligt trevlig kille, trots norrman ;)

En liten jump session blev det också då vi hittade detta perfekta ställe att fota lite på

Försöker samla mig i tysk-pikad-stil men det går så där (är för stel tror jag?)

Georg satsar fullt!

Viktor myser i skogen i närmast kinesisk fotoposition

Det kände högre än vad det ser ut, jag lovar. Underbar landning dock - like a glove!

Skiddagen avslutades i lodgen med en afterskibira som Philip bjuppa på, otroligt givmild och trevlig filur. Efter biran körde han sen hem oss i sin hyrbil, en värstingutrustad Jeep Grand Cherokee. Vi bjöd ner honom på middag hos oss i källaren och han dök upp med en låda bira till oss - helt underbar människa! Kvällen avslutades med patetiskt försök till utgång på "säsongarpub" på The Last Drop men när det var kö vid 9-tiden valde vi att dra till The Village Idiot för några kannor öl och lite snack om skiddagen. I morgon tänkte jag prova mina Duke i samma före, hoppas verkligen de funkar i skogen! Annars får jag kanske köpa mig ett par skidor här nere...har ju trots allt bara 4 par i vardagsrummet nu så ett par till vore väl fint?

En annan rolig grej bara innan jag går och knoppar! På min väg hit till Revy hade jag ett tag ute en del trådar kring boendebiten. En av de trådarna var två norrbaggar, en som heter Jörgen (med norskt ö). De fixade dock eget boende vilket vi också gjorde så det blev inget av det - men vi har hållit kontakten lite ändå. Idag mötte vi några norrmän på turen och snackade lite och jag kände igen en bild av honom med röd heloverall och vit hjälm så jag frågade om det möjligtvis var Jörgen vilket det mycket riktigt var. Det roliga är att vi sett honom några dagar nu och han har grym utrustning från topp till tå och ser ut som en sån kille som gör en bakåtvolt från närmsta klippa. Idag har vi haft möjligheten att studera honom i sömmarna och vi konstaterades att Jörgen är rätt man att känna - han verkar i det närmaste som gud fader själv när man ser alla norska damer som följer honom och ikväll var det två 20 åriga norrbaggar (dret fulla) som blev helt till sig i brallan när Jörgen gick ut från stället vi stod och köade utanför . Han efterföljs av ett entorage som förundras över hans röda heloverall och täckande skägg.

På det stora hela kan jag inte säga många negativa saker om dagen och heller nästan inte få in någon bitter underton i mitt skrivande. Det var helt enkelt bara jäkligt fin dag! Ögonen håller på att gå i kors här. Jag hoppas på en ny puderdag i morgon - gör ni det?

//Sunken