Efter en av de längre resor jag gjort (tidsmässigt)är vi alltså äntligen framme i Revelstoke och jag sitter återigen i en av källarens bekvämare fåtöljer och skriver i bloggen givetvis iklädd min superman-onepiece. Årets källarfamilj håller så sakteliga på att vakna upp till en Nyårsafton där hälften av oss kommer att leta skidor på butikerna i stan och den andra delen (jag och Johan) beger oss upp till berget för att få känna på snön...

Resan började ca kl 17.02 på måndag den 27e December då avskedsdelegationen inklusive undertecknad tog av mot Kallax flygplats. Något oroväckande var det att höra om snö-dumpen som tydligen kommit helt på villovägar och i stället för fällt ut sina vita kristaller över British Columbia valt att strandsätta ca 3 miljoner resenärer (lät ju mycket men det var vad jag hörde - tänker inte granska mina källor mer så ta det för vad det är) i New York på väg hem från julfirande...

Detta fick givetvis konsekvenser för vår resa vilket man kunde räkna ut mer arslet och en krita. Flyget som skulle ta oss till Chicago var nämligen ett av de som stått på JFK och väntat på att de med minimumlön skulle skotta rent landningsbanan med spade så det  var ungefär 5 timmar sent. Då vi hade 2 timmar på marken i Chicago innan vårt plan mot Vancouver skulle lyfta konstaterade både jag och Johan vid incheckningen på Arlanda att vi skulle missa vår connection. Varpå vi försökte få den "trevliga" markpersonalen att redan i det läget boka om vår nästa flight. Svaret på det var att det var omöjligt - exakt lika omöjligt som det var för henne att bjuda på kostnaden för skidbaggaget.

Här kommer SAS att få det första mailet från mig. Jag och mitt resesällskap var rörande överens om att SAS-personalen borde ha informerat oss bättre och försökt att hjälpa oss bättre. Det vi nu fick var en voucher på 100SEK vilket räckte till en kaffe och en chokladmuffin i ett fik. Ganska pissigt.

Själva flygresan sedan gick ganska bra, vi störtade ju i alla fall inte och det började ju inte brinna på flyget. Jag gissar att man får vara nöjd? Jag hamnade bredvid en Finsk-Amerikansk-tjej. Hon var trevlig. Gillade att basta - nähä?! Hyvää iltaa på det! Johan hamnade bredvid en tjej från Göteborg som också skulle till Vancouver och vidare mot Whistler. Hennes resa får dock vår att likna en bussresa med LLT från Hertsön till Porsön. Hon försökte den 18e december åka till Vancouver men fastnade i London i 4 dagar. Den 23e beslutade hon sig för att åka tillbaka till Sverige och fira jul med familjen i stället för att sitta själv på flygplatsen i London. Nytt försök den 28 och vad händer - jo förseningar och fast i Chicago. Tror hon var upp i Whistler den 30e...helt sjukt! Hade gått snabbare för henne om hon hoppat på en bananbåt över pölen...hon var lätt förtvivlad och uppgiven.

När vi började landningen kom lite information upp om anknytande flighter - informationen var minst sagt bristfällig. SAS flighter från två dagar tidigare till Luleaa, Skellefteaa, Riga, Helsingfors m.m. kom upp...eeeh, inte okey. Sedan väntade en organiserad köbildning i 2,5 timmar till SAS servicedisk som för dagen hade börjat stänga ner och inte bemannades med fler än 3 stycken till den ca 200 personers långa kön...FRUSTRATION! Inte blev det mindre frustration när det lite då och då öppnades en dörr i ett hörn och asiater strömmade ut med vild panik i blicken, allt för mycket bagage och skulle korsa vår kö till servicedisken...kan hända att "rismagar" nämndes mer än en gång i en allt för negativ ton.

Ombokning till flyg den 30e och en dag i chicago var det bästa de kunde skaka fram på SAS. Bara att få sin shuttle till Hotellet och sova av sig lite jet-lagg. En tydlig hänvisning ut i kylan för att vänta på bussen. Efter en timmes väntan ute och inte en syn av någon buss till Crown Plaza (däremot passerade Hiltons buss 4-5 gånger) så beslöt vi oss för att leta efter en annan hållplats - de som provat att byta kö i säkerhetskontrollen eller på systembolaget vet att man inte ska göra detta....efter dryga 2 timmars väntan på bussjäveln lyckade vi äntligen trycka in min skidbag i en överfull buss och ta oss till Hotellet.

Ska göra ett kortare inlägg i morgon där jag skriver om våra upplevelser i Vancouver och bilköpet vi gjort men nu ska vi ut och fixa oss käk och åka upp på berget en sväng.

Gott Nytt År!